Hur kan vi skapa balans i skolan?

Hur mår våra barn idag egentligen? Vilken plats får de i vårt samhälle? Hur ser deras skolsituation ut? Vilka redskap ger vi våra barn för att hantera livet? Vad kan du göra?

Faktum är att den psykiska ohälsan fortsätter att öka, såväl i samhälle som i skolan. Ett annat faktum är att resurserna är för få för att hantera detta växande problem, eller kanske borde man snarare säga, att verktygen är för få. Så vad kan vi då göra, vi som arbetar med barn dagligen, för att förhindra spridningen av stress, oro, ångest och depressioner?

I skolans läroplan kan vi läsa om lärarnas och skolans uppdrag. Där står bland annat att omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Att skolan ska gestalta och förmedla alla människors lika värde. Det står också att skolan ska förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Vidare främja elevernas harmoniska utveckling samt låta dem uppleva olika känslor och stämningar.

Det vilar ett stort ansvar på lärarnas axlar.

Samhället idag går så fort att tid inte ges att blicka inåt för fundera över jaget. Detta jag som är grunden till välbefinnande, utveckling och balans. Strävan och kraven på att prestera i skola, idrott och bland vänner ger ingen tid för stillhet och reflektion som är så viktigt för vårt mående och utveckling. Fler och fler barn söker sig till kuratorer på grund av stress, oro och ångest detta samtidigt som de bland annat utbildas om vikten av hållbar utveckling, alltså människans liv på jorden med begränsade resurser.

Människans liv på jorden med begränsade resurser, dagens sanning. En annan sanning är att människan idag är en del av denna begränsade resurs. På grund av hur vi mår kan vi inte utnyttja vår potentiella fulla kraft. Massor med energi går dagligen åt till att försöka balanser och reparera vårt mående. Frågan är bara, vet vi egentligen hur vi ska göra för att balansera och reparera detta? Har vi verktygen?

En stor mängd av alla människor på jorden lever på konstgjord andning, vi utnyttjar alltså inte hela lungans kapacitet. Andningen avspeglar ofta de känslor du bär på för stunden, är du till exempel stressad andas du långt upp i bröstkorgen. Därmed begränsar vi det som för oss är livsviktigt, utan syre överlever nämligen inte kroppen. Andningen skulle kunna fungera som en liten ”vakt” som berättar för dig när det är dags att dra ner på tempot, byta riktning i livet eller bara stanna upp för en stunds reflektion. Den skulle kunna fungera så, men först måste vi lära oss hur.

Det finns olika väga att träna sin kroppsmedvetenhet. Yoga är en av dessa metoder.

Genom att träna sin kroppsmedvetenhet med yoga kan man dämpa upprörda känslor och eliminera oro. Den dämpar också stress och frigör energi som i sin tur skapar kraft. Eftersom den inte innehåller några tävlingsmoment eller krav på prestation stärker den självkänslan. Yoga förbättrar också det mentala fokuset, detta då den balanserar överskottsenergi. Som ett resultat av yoga kan sömnen bli bättre och därför bland annat öka både kreativitet och livsglädje.

Yogan tränar också sinnet, koordination samt koncentration. Därför faller det sig väldigt naturligt att efter varje yogaklass ge kropp och själ en stunds vila. I stillheten tränar vi våran hjärna som även det ökar vår koncentrationsförmåga. Vi tränar då också vårat medvetande att inte reagera automatiskt och låter andningen komma naturligt ner i magen.

Ett annat verktyg som vi kan använda oss av i skolan för en gynnsam utveckling är beröring. Att låta eleverna massera varandra hjälper dem att bli lyhörda på sina medmänniskor samt utveckla empati. Vi stärker också gemenskapen och ökar känslan av lycka. Det finns nämligen få saker som gör en människa lyckligare än förmågan att kunna ge. Vi ökar också förståelsen för andra människor och oss själva i samma takt som medkänslan för andra människor växer.

Vi bör också medvetengöra vårt så viktiga arbete kring värdegrunden. Ge barnen tid att tala från hjärtat samt utrymme att få uttrycka sig och tänka. Förstå också varför vi gör detta. Synliggör för eleverna olika känslor och klä sedan dessa med bilder som för eleverna blir värdefulla att använda. Ge dem tid för reflektion och förmågan att skapa distans till sina känslor, att se på dem från ett annat perspektiv. Vi är alla unika och viktiga, skapa denna förståelse i eleverna.

Genom att hela sig själv kan vi hela naturen, så jobbar vi mot en hållbar utveckling och förbättrade relationer.